Stockholms Segelklubb

Bildades 26 augusti 1901
I början av seklet industrialiserades Kungsholmen, vilket gav arbete åt många som bodde där. Arbetarklassen fick det lite drägligare i tillvaron. Då Kungsholmen var omgiven av vatten blev anskaffandet av flytetyg (roddbåtar) en lyx man ville kosta på sig.

Ett livligt sjöliv utvecklades vid Kungsholmsstrand och i Klaraviken. På den tiden en ljuvlig lantlig idyll med Klarabergskanalen, härliga sommarbackar, blommande koloniträdgårdar och så sjön förstås, som lockade och drog. Man började rigga sina roddbåtar med mast och segel och drog ut genom Karlbergskanalen till det stora "Ulvsundahavet". Det blev fler och fler utflykter och man började så smått kappsegla med varandra. Det blev ett gäng som höll ihop och med tiden tyckte man att det var dags att bilda en klubb. Man kallade till ett möte och den 26 augusti 1901 bildades båtklubben Segelsällskapet Klaraviken, SKV.

Flytt och namnbyte
Antalet båtar och medlemmar i klubben växte, utflykterna blev längre och längre in i Mälaren.

Man hade flyttat från Klaraviken och fått brygga och varv vid Hornsbergsstrand (i dag nybyggnation av bostäder i den nya stadsdelen Stadshagen). Nu passade inte längre namnet Segelsällskapet Klaraviken utan man ville ha ett nytt namn på sin klubb. Namnet blev Stockholms Segelklubb och året var 1904. Erik Anderberg valdes till ordförande, en position han hade ända till sin död 1933. SSK utvecklades under de åren till en storklubb. Klubben hade 1 569 medlemmar år 1930. Det stora antalet medlemmar 1930 kan verka förbryllande. (var f.ö. c:a 3000 på 50-talet). En viktig förklaring är att man blev medlem genom båtlotteriet som hölls på Norr Mälarstrand. När båtlotteriet upphörde minskade medlemsantalet efter hand då de flesta av dessa saknade båtar. Medlemsantalet visade sedan en neråtgående trend fram till 1960-talet. Därefter har siffran legat ganska konstant på drygt 400. Antal båtar i klubben hade sitt maximum i början på 1920-talet. SSK huserade både segel och motorbåtar fram till 1960-talet då motorbåtarna endast var en handfull. Numera är SSK en ren segelbåtsklubb, med cirka 180 segelbåtar (inklusive jollar) registrerade.

Hornsbergshamnen 1906-07

Kanotseglingen fundamental del av klubben
I början på 1930-talet satte ett gäng unga killar igång med att bygga sina egna segelkanoter. Det gjorde de i vindsutrymmet i en lokal vid SSK:s varv vid Hornsberg, där man amatörbyggde motor- och segelbåtar.Detta innebar en ny spännande aktivitet i klubben och man bildade en kanotsektion inom SSK år 1932. Sektionen var mycket aktiv både sommar och vinter. Förutom segling var det skidtävlingar, orienteringstävlingar och lagkappsimningar - varvat med glada prisutdelningsfester. Orientering har varit en aktivitet inom klubben ända in på 1990-talet. Från 1930-talet till mitten på 1960-talet hade SSK en av de största och aktiva segelkanotflottorna.

SSK anno 1960/61

Kappseglingar i kanot och kölbåt
Det kappseglades mycket, i princip varje helg hela säsongen, i Mälaren och Saltsjön, både med kanoter och kölbåtar. Ett femtontal öppna regattor anordnades i Mälaren, och en handfull i Saltsjön. På den tiden arbetade folk på lördagarna, så man kom ner till hamnen på lördag eftermiddag, hissade på och seglade iväg i stora gäng till arrangerande klubb.

Deltagarantalet på regattorna var mycket större på den tiden, fullt med båtar, mycket folk och enorm feststämning. Klubbarna konkurrerade med varandra om att göra sin regatta till den festligaste.

En dansbana på varje klubbholme
Det fanns också i princip en dansbana på varje klubbholme, så även på klubbens holme Röskär. Lördagsdansen var obligatorisk med ofta minst en trio som stod för musiken.

Efter en trevlig och ibland sen kväll skulle man upp tidigt på söndagsmorgonen för att göra båtarna klara för kappsegling. Efter en tuff kappsegling och prisutdelning skyndade alla till sina båtar för hemsegling. Om vindarna var svaga kunde det bli mycket sen hemkomst, då inte alla hade motorer. I och med att SSK:s hamn låg på Kungsholmen, var det främst regattorna i Mälaren som frekventerades.

Öppna kappseglingar och regattor
SSK är, jämfört med andra historiska segelklubbar, inte lika flitiga arrangörer av öppna kappseglingar. Fram till 1940-talet arrangerade SSK, i egen regi, en öppen regatta varje år i Mälaren. Senare i samarbete med andra Mälarklubbar, som Göta SS, Stockholms SS och Årstavikens SS. Startfälten var stora och man seglade såväl kölbåtar som segelkanoter och jollar.

Neppar-SM 1972

Arrangerat två SM
Vid två tillfällen har klubben arrangerat SM för segelkanoter. År 1944 gick arrangemanget på Björkfjärden med Rasta som bas. I detta hemma-SM fick SSK dock ingen mästare.
Andra gången var 1954 då Södertälje SS klubbholme Slandö kalv, användes som bas. Inte heller vid detta SM fick klubben någon svensk mästare.

Öppna seglingar har på senare tid arrangerats av SSK i samband med att klubben firat jubileum, 75, 90 respektive 100 år. Jubileumsregattorna seglades 1976 (Björkfjärden), 1991 (Röskär) och 2001 (Riddarfjärden, med Fredhällshamnen som bas).

Nytt varv, ny hamn och klubbholme i Saltsjön
Klubben upplevde ett händelserikt 1930-tal. År 1934 fick klubben tillstånd att ordna ett varv vid Ulvsundasjön (där klubben fortfarande har sitt varv).
Vid samma tidpunkt införskaffade SSK en skärgårdstomt via dåvarande ordföranden Sven De Rietz vid Västra Delsholmen, norr om Kanholmsfjärden, där klubben har anskaffat bryggor, toalett samt en fin vedeldad bastu.

Dessutom ordnades nu hamnfrågan då att klubben fick disponera gamla flottbron vid Tranebergssund (1935). Detta är klubbens huvudsakliga hamn även i dag, med numera fina skyddande pontoner som erhölls i samband med ombyggnationen och renoveringen av Tranbergsbron.

SSK anno 1960/61

"Dimmornas Kaj"
Även under andra världskriget var det god fart på SSK med aktiva medlemmar. Upprustning av hus på SSK:s arrenderade klubbholme Röskär i Mälaren.
Nöjesplatsen "Dimmornas Kaj" kom till, med egen dansbana nere på udden vid Fredhäll. Förutom dansbana ordnades skjutbana, pilkastning och korvstånd. Stor publik, och klubben sålde dansbiljetter och drog in en hel del pengar på dessa aktiviteter.

Lottbåtar
Pengar drogs även in till klubben genom utlottning av segelbåtar. Klubben ordnade ett båtlotteri i princip varje år under tiden 1905 till 1953. Exempel på båttyper som figurerat som lottbåt är Skärgårdskryssare av olika storlekar, Mälarbåtar (främst M 22) samt ett flertal Neptunkryssare. De två sista lotterierna hölls 1959 och 1961, med utlottning av två Nordiska Folkbåtar.

Ägare till klubbholmen Röskär
På 1940- och 1950-talet blomstrade klubblivet på Röskär, och kappseglingarna till vår klubbholme Västra Delsholmen tog fart igen på Pingsthelgerna. På slutet av 1950-talet startade ett idogt arbete, under ledning av dåvarande ordföranden Lennart Ingelsson, för att köpa klubbholmen Röskär. Efter mycket kamp med byggnads-nämnd och länsstyrelse, gick köpet i lås 1963. Det tog dock hela nio år innan holmen var i SSK:s ägo. På 1960-talet införskaffades även klubbens uthamn Löknäs på Värmdö.

SSK anno 1960/61

Klubbseglingar
Kvällseglingar (träningssegling)
Dessa var väl som störst under kanottiden, med ofta två seglingstillfällen i veckan hela säsongen, utom under semesterperioden. Men denna segling har fortsatt in i modern tid och samlar fortfarande startfält på 10-20 båtar.

Nu seglar man fyra onsdagar före semestern och fyra onsdagar på hösten på "Vademecumfjärdens" (en liten fjärd inramad av Tranebergs-, Essinge- samt Tvärbanans broar) stora vatten. Startlinje och rundningsmärken läggs ut av en mycket fantastisk seglingskommitté. Efter seglingen (oftast två varje kväll) serveras öl, mackor och kaffe i klubbhuset Sigridsberg (i Fredhäll) av festkommittén. Deltagarna är en blandning av rutinerade kappseglare, cruisingseglare samt nya båtägare.

Det uppoffrande arbetet av seglingskommittén, läget nära tunnelbana, festkommitténs förtäring samt inte minst tillfället att träffa klubbmedlemmar under gemytliga former, är nog huvudorsaken till att dessa seglingar fortfarande drar hyfsat stora startfält.

Essinge Runt
Som namnet förtäljer är det en kappsegling runt Stora Essingen med start och mål vid Fredhällshamnen. Seglas i maj månad ofta kombinerad med Pubkväll.

Löknäs Cup (Västra Delsholmen race)
En segling med start vid Grinda (nära klubbens Löknäshamn) och mål vid klubbholmen Västra Delsholmen. Har arrangerats av och till under lång tid. Ursprungligen under Pingsthelgen, men även Midsommar och andra helger har prövats. Har fått ställas in ett flertal gånger, på grund av lågt deltagande.

Avslutningsseglingen
Klassisk segling, som pågått åtminstone sedan 1920. Distansbana i Mälaren med mål i Fredhällshamnen. Har genom åren alltid dragit stort antal båtar straxt för första upptag för vintern, sent i september.

Frog Race
En speciell tävling är "Frog Race" på omvänt LYS (delvis individuellt LYS-tal), med start vid Fredhällshamnen och mål på klubbholmen Röskär. Först i mål vinner. Middag, musik, bastu samt trevlig samvaro på ön.

Nationaldagsregattan
Ny klubbsegling som startade 2007 i samband med att vår "nyanlagda hamn" invigdes. Start vid hamnen, rundning vid Stadshuset och målgång vid hamnen. Efter tävlingen mingel till levande musik, förtäring samt "Öppen Ruff" då medlemmar bekantar sig med andras besättning och flytetyg .

Kappsegling på öppna seglingar och regattor
Som redan nämnts ovan har klubbmedlemmarna varit mycket aktiva på kappseglingsbanan. Bland annat med deltagande i de öppna seglingar som ordnades främst i Mälaren, men även i Saltsjön. Mestadels för kölbåtar, men under en tid speciellt för segelkanoter.
Det finns naturligtvis många aktiva SSK-seglare genom åren som borde nämnas. Här följer ett subjektivt urval.

Charles Edding "Chala" som under 15 år seglade hem mer priser än någon annan i kanotklassen (över 100 priser) inom Stockholms segelsällskap. Han blev även olympier i tysk olympiajolle.

Lasse Thörn År 1928 kom en arbetslös yngling från Eskilstuna till SSK. Han, Lasse Thörn, lyckades bra både i förvärvslivet och på kappseglingsbanorna. Med sin Skärgårdskryssare var han på den tiden Mästaren. I 5,5 meterklassen tog han olympiskt guld i Melbourne 1956 och VM-silver i Tokyo 1960.

Bengt Melin SSK:s första svenska mästare i kölbåt 1946 på Hårsfjärden i starbåten Lotta IV med Chala Edding som gast. Bengt Melin kom till klubben från Karlstad och började med att segla kanot för SSK.

Lennart "Bölja" Pettersson Han blev berömd i sin mycket snabba folkbåt "Bölja". Blev nordisk mästare i folkbåt i Helsingfors 1962, i ett stort startfält.

Börje Säll Vann Finnjolle-SM 1969 och deltog också framgångsrikt i VM för Finnjolle i Bermuda. Han vann Gotland Runt 1984 i sin Gambler 35, "Höstsol".

Peter Skoglund Hans pappa ägde Benns Mast. Peter kom till klubben och seglade tre olika 5,5-or. Han tävlade framgångsrikt bland annat i EM för 5,5-or, samt i Cannesregattan. Sålde båten och började sedan segla Drake.

Nils Virving Har tillhört klubben sedan barnsben och var aktiv kanotseglare. Seglade sedan IF-båt och kom tvåa på SM ett par gånger. Någon SM-seger blev det dock aldrig. Desto lyckosammare var han sedermera i Neptunkryssarklassen, med inte mindre än åtta SM-tecken, det första 1969 och det senaste 2005. Nils är dessutom framgångsrik seglare i NF-klassen, med flera RM och KM. Ordförande i Nepparförbundet sedan 2008.

Peter Melander Har ett SM-tecken i IMS-klassen 1991. Han har framgångsrikt seglat Gotland Runt. Vann totalt 1986 med sin Omega 36, "Jumbo". Vann även 1992 med en Luffe 40. Styrde också framgångsrikt den gamla Whitbread-båten "Rothmans" med, till viss del, SSK-besättning.

SM-segrare från Stockholms Segelklubb.

Klass Rorsman

Segelkanoter

B-kanot Charles Edding 1941

C-kanot Charles Edding 1945

Björn Malmkvist 1947

Gunnar Rydholm 1956

Artur Neveling jr 1960

D-kanot Nils-Erik Åberg 1948

E-kanot Mattis Bengtsson 1947

Erik Filipsson 1951

Erik Filipsson 1953

Gunnar Rydholm 1957

Peter Ljung 1980

IC-kanot Ronny Carlsson 1987

Kölbåtar

Starbåt Bengt Melin 1946

Finnjolle Börje Säll 1969

M 30 Per Åman 1983

Neptunkryssare Nils Virving 1969

Nils Virving 1971

Nils Virving 1972

Nils Virving 1973

Nils Virving 1994

Nils Virving 1998

Nils Virving 2003

Nils Virving 2005

IMS Peter Melander 1991

A22 Peter Lindström 2000

Många involverade i klubbens verksamhet
Stockholms Segelklubb har fram till nu haft mängder av medlemmar som varit involverade i klubbens verksamhet och aktiviteter. Förutom styrelseledamöter och kommittémedlemmar har många i klubben starkt bidragit till klubbens utveckling. Klubben bygger sin verksamhet på ideellt arbete. Äldre teknik med slip och hydraulvagn för sjösättning och upptagning med främst handkraft begränsar båtarna storlek.

Flera medlemmar med lång tid i klubben byter nu till större båtar, men vill fortsätta medlemskapet i SSK. För att klara av att allt fler skaffar större båtar, måste det ske en radikal ändring av bl. a. sjösättningstekniken. Detta är en svår nöt att knäcka. Det är en av flera synpunkter som har kommit fram i en framtidsutredning. Definitivt underlag för fortsatt diskussion

Vill behålla kunskapen runt träbåtsrenovering
Klubben hoppas kunna fortsätta arrangerandet av klubbseglingar med bra deltagarantal, samt behålla den myckna kunskap som finns runt träbåtsrenovering. Det finns många vackra träbåtar inom klubben. En av de riktigt gamla båtarna, "Komet", vårdas ömt och seglas fortfarande i klubben. Många skulle behöva nämnas ur klubbens historia, men vi tackar istället kollektivt alla hjälpsamma seglarvänner inom klubben som drivit verksamheten till vad den är idag.

Åke Ljungqvist, Nils Virving